Månad: oktober 2011

Tack för i år!

~ lilliskarlsson ~ Lämna en kommentar

Som ena halvan av festfixare för min sambos fotbollsklubb tackar jag härmed för mig, för iår!

Vi har varit ansvariga för midsommarfirandet i byn, sommarfest och höstfest. Det har varit fantastiskt roligt, jobbigt, och många gånger lätt kaotiskt men vi har löst det galant och våra fester har blivit lyckade! I lördags stod höstfesten för dörren och det blev en härlig avslutning på fotbollssäsongen! God mat, bra band och glada människor som aldrig tvekade på att hjälpa till, vilka härliga personer det finns! Utan tvekan rycker de in och hjälper till med allt från diskplock till städning till servering. Underbart! Så TACK till alla som hjälper oss med det här. Fantastiskt!

Så, vi fortsätter ett år till, med mer erfarenhet i ryggen och lovar er att fortsätta briljera på fester! ( självgod men det ska man vara ibland. Har jag hört.)

Tentamen.Isängen.Nu

~ lilliskarlsson ~ 1 kommentar

 

Yep. Hemtenta idag. 09.00-12-00. Frukostfrallor, kaffe, juice och två clementiner på nattygsbordet samt alla böcker och anteckningar spridda i sängen. Det är tydligen här jag, enligt tidigare prestationer, gjort bäst ifrån mig. Så jag sitter i sängen och tentar. Lyxkänsla? Nja. Nervös? Typ.

Wish me luck!

Sa nån Halloweenfest?

~ lilliskarlsson ~ 2 kommentarer

Jätterolig och festlig helg.Otroligt roligt. I år ska vi ha en halloweenfest,skoj! Folk kommer utklädda till asläskiga saker.Kul. Folk skräms. FESTLIGT! det är mörkt och kallt och blåsigt och FAN VAD KUL!

Nu kommer det,mitt erkännande… Jag är något( KATASTROFALT) rädd för utklädda människor! Jag vet inte varför och hur det kommer sig, men det är något med att inte känna igen vem som döljer sig bakom masken eller sminket. Jag får ett lätt obehag i kroppen och allra helst om det handlar om spökutklädnader! Jag har svårt att gå på Liseberg över området där ”de där” rör sig kring och det låter fjantigt och otroligt löjligt med tanke på min ålder allra helst, men jag KAN.INTE.RÅ.FÖR.DET! Jag mår psykiskt dåligt och får panikkänslor i kroppen. Linnéa Löjligt Lättskrämd. Yes där har ni mig. Jag kom på i efterhand, när alla inbjudningar var utskickade,att det här inte var så bra planerat. F.A.N.

 

Här är en bild på en groda…den är säkert snäll…och trevlig. 

 

En saknad ängel

~ lilliskarlsson ~ 1 kommentar

Jag saknade dig härom natten. Mer än vanligt besökte du mina tankar. Även de goda minnena av dig gör ont. Att måla upp bilder av hur mina barndomsår såg ut hos dig gör att jag börjar gråta, varför finns du inte mer?! Allt du gjorde för oss var speciellt, du lagade alltid den bästa maten, kokade den godaste saften, kammade mitt hår så ömt som ingen annan kunde, du sa alltid de roligaste sakerna, (” Det är ett väder idag jävla kapten”) du delgav mig de klokaste orden och hade den ljuvaste doften runt dig. Hur kan en av de vackraste människorna på jorden försvinna? Varför tog Han dig ifrån mig?… Och ingen kan svara på mina frågor…Att det fortfarande inte går en dag utan att jag tänker på dig, du har satt dina spår minsann! 

Kom tillbaka! Jag är inte klar med dig, jag hade nog aldrig blivit färdig för det här heller, Men snälla vrid klockan tillbaka, jag vill ha dig i mitt liv…Ingen som du, ingen som du någonsin!

Mormor Anna Viola Karlsson

  Aldrig ska jag glömma dig, aldrig ska jag sluta tänka på dig.

 

…Och om en tatuering någonsin kan symbolisera något, eller betyda någonting, så är det här för dig.  Linnéablommorna och en Viol.

 

 

Ingen kulinarisk upplevelse precis

~ lilliskarlsson ~ 1 kommentar

Veckan börjar ju inte så smakrikt och kulinariskt spännande direkt, igår stuvade mackisar med falukorv, idag fiskpinnar med pulvermos!

Och nej, man hade inte kunnat ha riktigt potatismos till fiskpinnar, det är för fint för att dela plats på tallriken med fiskblock täckta med färdig panering. Det går inte ihop sig. Har man bestämt sig för att äta fiskpinnar till middag, måste det för evigt bli pulvermos till. Punkt.

Vi tar hand om varann…

~ lilliskarlsson ~ 2 kommentarer

..vi i familjen. Jag sitter här ensam hemma och pumpar barndomsidolerna Arvingarna på min poplåda ( Jennys fantastiska ord för stereo!) och tittar på kupongerna jag fick för citygross i brevlådan  och tänker : ” Ja, jag kanske ska åka in och handla där, det var ju ganska bra erbjudanden, jag frågar om min söta far vill med!”

 Ringer honom:

– Hej! Jag tänkte om du ville med och handla på City gross om en timme?

– Men vafaa…Malin ringde PRECIS och frågade om jag ville med och handla, fast på Maxi!

Såklart hade hon kuponger på Maxi med supererbjudanden så jag skickade ett bud med dom så slipper jag åka dit, och så tar jag City Gross en annan dag. I morgon kanske pappa har slut på bröd och vill följa med!

Vi turas om att ta hand om vår farsgubbe vi snälla söta rara döttrar… eller var det så att vi båda tycker att det är så fantastiskt tråkigt att handla ensamma och drygt att packa alla varor och vill ha en expertishjälp av pappa?…

 

 

Nerbäddad.Isängen.Kattsällskap.Kaffe.Lonely Island.Med mina studier.

~ lilliskarlsson ~ 1 kommentar

 

För er som inte vet så har jag pluggat organisation och ledarskap på distans ett tag nu och är inne på min fjärde och sista inlämningsuppgift innan det är dags att tenta av kursen, närmare bestämt på lördag.

Jag har tidigare läst projektledning och v.45 börjar marknadsföring, även den på distans. Vill man komma någonstans är det bara att ta tag i allt man inte ”hade tid” med på gymnasiet. Ibland ångrar jag bittert att jag inte var mer intresserad av skolan när jag väl gick där, jag menar, jag hade ju bara skolan då. Nu är det lite mer stressigt och komplicerat att jobba och studera samtidigt, men klaga gör jag inte! Nix.nej.inte alls! Jag vill ju studera och jag tycker att det är fantasktiskt spännande och roligt. Jag har ett litet ”motto” : Jag vet inte vart jag ska men jag ska komma dit. Och för att komma dit måste jag börja nånstans…till exempel kapitel 1 i första boken om organisationsteori…HERE WE GO!