V- vill du också ha dina räkningar betalda?

Godmorgon hoppas du fått kaffe och En i övrigt härlig start på morgonen. Dagens underbara är positiva människor och positiva tankar. Jag Har nu funderat på det där
Med hur tankar påverkar oss ett tag (de 4 minuter det tog att gå från tåget till ersättningsbussen,..coolare buss var det sist,minsann, HIFs alldeles egna, minsann). HURSOM!! Tankar-kan de påverka oss att känna och tycka annorlunda, kan vi bli och må bättre bara av att ändra tankemönster?
Jag ska försöka iallafall å så ser vi vad som händer. Som tjejen på bussen till tåget som blev inställt å ersatt med en mindre cool buss än sist, sist åkte jag nämligen HIFs alldeles e… Ja ni fattar. HON mina vänner var positiv! Hon pratade högt å brett om sin gode man och att chauffören kunde få lämna sina räkningar dit också för hon betalade dem så bra och hur hennes vän Lotta haft en vän med en hund som skällt förut men inte nu längre, den var tydligen död..men det var lika bra för den var ganska ledsen sista tiden, hunden alltså. Och.så.vidare. Hon brydde sig inget alls om
Hur alla tröttmössor på bussen som var på väg till tåget som var inst… Att alla vi hörde hennes konversation hon pratade på ändå. Underbart! å glad var hon också. Å i samma stund jag såg henne gå av bestämde jag mig. Jag ska också bli så glad. Idag ska vara en glad dag!
Förresten är det dags att byta frisyr idag, det e därför jag sitter på ersättningsbussen som inte är lika cool som sist för då…

Evert Taube – my man ska vi gifta oss?!

”Sov på min arm natten gömmer under sin vinge din blossande kind

lycklig och varm snart du drömmer flyr mig i drömmen som våg flyr vind

fångas igen, flämtar strider vill inte vill och blir åter kysst

slumra min vän, natten skrider kärleken vaktar dig ömt och tyst”

…Kan vara den vackraste visa jag någonsin hört. Jag förstår varje ord och den bringar ett lugn inte från denna värld till mig.

Min mamma, poeten själv, komponerade många visor till oss som små men det här var favoriten. Evert Taube. Vilken man! Tänk att man redan som liten blev imponerad och vaggad med hur vackra ord var. Älskar tanken på hur mamma sjöng, och killade mig på ryggen samtidigt. Vilken känsla. Älskar sången. älskar.

Dag 12. ”bara lite lite till, bara en gång till det är inget fel på mig men jag måste bara..”

Exakt så är det väl? Man står där och tänker ” bara en gång till” eller ” jag ska bara”. Nej Alfons Åberg du ska inte. Jo. Mina tvång säger så. Ska bara. Ska bara. Mina tvång är lite olika, jag kan hantera ganska många av dem och därav blir det inte ett jättestort problem i vardagen. Jag tror vi alla bär på dem. Tvången. Känslan av att måste bara.

Mitt största tvång är ganska enkelt. För mig i alla fall. Det handlar om att räkna. Det måste alltid sluta på ojämnt men i takt. Förstår ni? Som en dans. Matematiskt ojämna tal men dansanta jämna takter. Så om vi räknar allt vi ser, ex. i klassrummet under en föreläsning. Räkna alla personer i rummet först en gång framåt- bak, bak och sedan framåt igen. Är vi jämna personer räknas alltid föreläsaren en extra gång.

Man räknar i ett mönster och tar sedan mönstret bakåt bakåt å sist framåt igen. Enkelt. Sämst är väl att passera en parkering med bilar. Har jag en gång börjat läsa registreringsskyltarna kan jag inte sluta förrän alla bilar är lästa och inräknade. I samma möster här. en gång fram, bak bak och fram. Det tar en jefla.massa.tid. Att läsa stora saker baklänges också. En stor skylt säger ”Parkering förbjuden” och lilla jag måste läsa den framifrån bakifrån bakifrån och framifrån igen. Parkering förbjuden, nedujbröf gnirekrap, nedujbröf gnirekrap, parkering förbjuden.

BOWLING! gnilwob, gnilwob, bowling.  Tur det håller sig till skyltar och inte hela böcker.. DET hade tagit tid, minsann.

Dagens glädje.

Dagen har ju knappt börjat men det var mysigt att det regnade på mig på väg till skolan.
Jag är ganska utvilad och fick sova 5 timmar i sträck i natt.
Jag ska tillbringa hela helgen i Laholm, massor av jobb men i möten med fantastiska människor som ger massor av go energi.
Och igår (!) vilken underbar grej jag gjorde! Spelade badminton. Så länge sen och precis lika kul och jobbigt som jag minns det! Det var kul!
Och, ett besked om nytt liv på vår jord kom igår. Välkommen min fina Idas lillebror! Petra och Bjarne-stort grattis!!

Jag vill inte vara kvar i det här så kallade livet

medan vi faller

Löven och jag. Tillsammans i höstens vinande vindar, med de bleka solstrålarna som i ett sista försök att värma världen, med mörkret som kryper närmare och med regnet som rinner likt stressade människor ner för min ruta. Så faller vi. Löven och jag. I hösten vilken jag förövrigt älskar, avgudar och dyrkar. Hösten kan vara den vackraste årstid jag vet. Och jag får tillåtelse att krypa in i mig själv, bara vara och med levande ljus mysa i min ensamhet.

Idag sitter jag och funderar på inlägg ” dag 12. tvångstankar.” Jag har massor men funderar på hur jag ska presentera dem för er. I takt med regnet utanför, försöker jag tappert att plugga vidare på fördjupningsarbetet som ska in om två veckor. Det är tända ljus runtomkring mig och jag gör intensiva försök att andas och inte spänna mig. Dag två med migrän. I lördags vaknade jag och kräktes av smärtan. I natt under arbetsskiftets sista två timmar kom, om möjligt, en ännu värre smärta och jag ville svimma å spy så ont det gjorde. Tog mig nätt och jämt till huset för att försöka sova bort det. Vinglandes in utan att försöka väcka katter å husägare. Nu mår jag något bättre, försöker reda ut en sak i taget idag. Första gången på 4 dagar som jag även sovit mer än 3 timmar. 13 oktober och jag firar även 1 månad som rökfri. Status? Inte lika arg, mer ledsen i mina humörvågor. Blödande tandkött ( kaos??!) luktar gott och mina naglar växer mer än tidigare. Jag andas lättare efter trapporna och mitt huvud vill explodera. Fryser inte lika mycket om händer och fötter längre.  tung? 6 ovackra kilo tyngre. Det är en katastrof i sig och min ångest över fettet är totalt, annars bra ändå?..Hurra i vilkeet fall! Hur ska jag fira? Bio tänkte jag. Och en kycklinggratäng. Kanske ett glas vin. Eller panodil. Det bestämmer mitt huvud. Som bäst mår jag i alla fall i min ensamhet, ljus, regn och min blogg.

Dag 11. Att brinna för något.

Det brinner. Lågorna slår mot lustens svalka. Dom bränner topparna av det bitterljuva och låter askan täcka över ruset i ådrorna.

Är det så det känns att brinna för något? typ. Jag hade diskussionen med två vänner, om att brinna för något. Vi alla har väl den där grejen vi brinner för? jag funderade och funderade och kom inte fram till en endaste grej jag brann för. Vad intresserar mig så starkt att jag går i eld och lågor för det…nada.

Elin kom med det vackra försöket ” du brinner för att värna om dina vänner, att behålla vänskap”. Hmm.. kanske inte alla som håller med om men fint var det. En annan fin anekdot ( fint ord förresten) är detta.

Jag och Ida, min sambo träffar vår hyresvärd för att skriva på lite papper och hon utbrister ” har du gått ner i vikt”?

”Njaee, snarare gått upp 5-6 kg sen jag slutade röka”

”Jahaaa, ja då är det väl det. Det klär dig i alla fall väldigt bra”.

Hör ni? Så otroligt fint sätt att säga ” men så tjock du har blitt” till och med jag blev ju glad.

Nästa fina.

Jag har en grej för mig. Varje säsong plockar jag en kastanj. En kastanj ( nej okej, massor.. och några stenar, en pinne och annat trams som ligger och ser ensamt och tappat ut på gatan..) Hur som! Jag plockar med mig en kastanj, den där som ligger framför en och man bara vet att det är just den man ska ta, förstår ni? Den plockar jag, stoppar i jackfickan och bär med mig. Det betyder lycka. Det fungerar som stresshantering att pilla på i fickan vid nervösa sammanbrott och det ger jackägaren lycka. Jag har en i varje jacka och har jag inte det, får man leta en ny. Detta fenomen har varit ganska hemligt några år, men jag berättade av en slump tror jag, om detta för en jättego tjej jag träffade på en middag en gång, och vet ni. Hon la här om dagen upp en bild på min sida på Facebook på en kastanj och skrev ” igår hände det”. Jag blev så varm i hela kroppen! Hon har alltså tänkt på detta, sett en kastanj och känt ” denna är det” och stoppat i sin ficka! Jag blev sååå glad och Malin, om du läser detta så lovar jag dig lycka med denna!

För att berätta vidare om kastanjen så – undermedvetet eller ej- men när jag besökte min gammelmoster i Enköping så tar hon upp en kastanj i förbifarten ur sin jackficka och säger ” se här, man ska ha en kastanj i jackfickan, det ger tur det”. ( Ni som känner henne-läs med den underbara varma dialekt hon har, den där rösten full av kärlek). Jag var i chock! Finns ännu en knäpptanta som går med kastanjer i fickan. Mamma sa att jag antagligen fått det från henne och glömt bort det men hur som haver, jag och min gammelmoster Rose-Marie har mer än det gemensamt så jag är nöjd. Vi pillar hål i mjuka gamla manglade örngott, vi har kastanjer i fickorna och vi tycker att livet är för kort för att dricka dåligt vin.

Små historier som jag brinner … har jag kommit på det? Brinner jag för kärlek? Eller små anekdoter? .. får fundera vidare och har ni förslag på nåt man kan elda på.. brinna för, så hör av er! Röksignaler funkar.

Kastanjbild lånad av fina Malin och den andra ” har jag blivit passande tjöck jag”?

Grattis Helsingborg! Missa inte detta erbjudande!

På vad kan man fråga sig? Tja, det får ni leta upp själva. Jag tänkte tipsa om plagget som kommer väl till pass regniga höstar som denna. Eller för all del blåsiga vårar, kanske varma somrar? Eller småtjuriga vintrar. Ja, den är praktisk nåt så satan och bekväm så det förslår! Ni förstår inte alla användningsområden på just detta plagg. ALLVÄDERSJACKAN!
Ni hör ju själva! Jackan för alla väder. Vilken otrolig uppfinning alltså, jag blir helt till mig bara jag tänker på det. Fantastisk! Så här ser min ut:

Inte bästa bilden kanske men ni förstår? Snygg pin med..den är borttappad men en ny är på beställningsväg.
Nåväl! Jackan på! Ut och leta rea på jackor mina vänner-och ni vet vad för slags? ALLVÄDERSJACKA! Puss på er nu hoar kaffegöken i köket här..

Dag 10. Spelar åldern någon roll?

Tja, det beror ju på vad du menar och i vilket sammanhang. Om det handlar om en tjuga billigare för inträdet till tivolit där du står 12 år gammal, ganska stolt över att snart vara tonåring och din mamma vrider huvudet åt ditt håll och liksom väser ”nu är du 10 år,så du vet det när vi kommer fram”, ja då är åldern ganska viktig. Eller när du ska smita in på krogen, nästan fyllda 18, du är ju faktiskt 17 år och 297 dagar. Då är det också viktigt. Sen tänker jag utifrån mig själv, som vanligt och Ja ( svar på läsarfråga) man får referera till sig själv och tänka ” ja så är jag, tänker jag, eller: nej herregud jag är mer såhär”). Jag tänker att ibland vill jag vara 27 med den klassiska stilen, vuxna jag som planterar blommor(aldrig gjort iofs), åker volvo, hämtar i alla fall ett barn på dagis ( låt oss inför Gud och hans församling hoppas att det bara ÄR ett barn jag ska hämta och inte råkar ha två)  och jag studerar med stil. Jag har snygga boots med lite klack till skolan, en blus och ett par tighta byxor. Smink är givet och en snygg frisyr-jag har varit vaken 2 timmar innan skolans första föreläsning började och druckit kaffe, ätit en go frukost, kanske sprungit en runda och läst igenom materialet inför föreläsningen. Den 27 åringen. Men ibland.. ganska ofta..väldigt ofta är jag 27 åringen som kanske i folkmun stigmatiseras som en 14is. Hon som ställer klockan på 07.00, vaknar och FUNDERAR på att gå ut och springa, ta en kaffe, läsa på lite inför föreläsningen, duscha eller något annat vettigt MEN snoozar istället, till 10.45. Därefter vaknar hon i panik, rufsig i håret och sminket från gårdagen sitter kvar. Hon rusar upp, kaffet hinner man knappt dricka, på med kläder, gärna bekväma och praktiska. (Har jag berättat om mitt favvoplagg? borde göra). Låga skor så man kan rusa fort och så iväg till skolan som ett yrväder. Knappt vaken trots min långa sovmorgon och trycker därför i mig mer kaffe och en ljus baguett med smör där kilopriset måste vara billigt annars öser man inte på så mycket smör, lite oekologisk ost och en skämd skinkbit. Den 27 åringen, den sistnämnda, hoppar gärna på övergångsställen, MÅSTE MÅSTE MÅSTE följa mönstret på golvet på Väla köpcentrum, hon måste ha sin snutte (gud förbjude åldersgräns på den) i sängen någonstans i närheten. Hon älskar att ligga med täcke och kudde i soffan och se på animerat, dricker allt som går med sugrör bara för att det är roligt, lyssnar på ganska barnslig musik och hon anser att fiskbullar i dillsås är en legitim måltid.Pärlplattor och hoppborgar är underbart. Spelar åldern någon roll då? Är man omogen?

Den andra 27 åringen, hon däremot balanserar den annars så tramsiga typen med att dricka kaffe ( vuxet) hon älskar vin och regniga dagar. Hon skriver dikter och studerar med en ganska bra nivå på sitt akademiska språk. Hon förstår och har tålamod. HAHA! Förresten har inte den andra det. Hon är ganska ego, otålig och väldigt gnällig. Ynklig vs. tålmodig.

Nåväl, idag är jag klädd i blus, röda byxor, funderar på boots med klack eller converse, vilket som funkar. Jag har sminkat mig och satt upp håret i alla fall. Jag har duschat ( halleluuuuja) Och deodoranten är på. Jag doftar av en sinnessjukt god parfym, Viktor & Rolf Flower bomb. Och jag dricker kaffe. Skriver gör jag också, inte på skolarbete men på min älskade blogg. Jag ska äta frukost bättre än en fralla och igår kväll sprang jag mina första kilometrar på 4 månader. Ikväll är det träning med kören och efteråt kommer jag antagligen plugga lite, sen ynkligt krypa upp i soffan med ett glas vin.  Idag är vi alltså en blandning. Balansen är total. Bra va?

Dag9. Min tro och livsfilosofi

”Jag vet inte vart jag ska men jag ska komma dit”
Hört den förr? Så är det. Jag har ingen aning. Och det här med tro. Jag vet inte längre. Är det fler än jag som ber till Gud?
Den där guden ( min telefon autocorrectade nyss till duden) så, ni vet den där duden där uppe, långt skägg, vitt linne som han lånade av en brud, lucia eller vad hon hette, men glömde lämna tillbaka. Vet ni vem jag menar? Han som har en sekreterare utan skägg som skriver alla ens böner på en skrivmaskin och sedan springer upp med dem på molntrappan till Gudduden. Ni vet säkert inte alls, för han är min bild av guden. Min dud. Allt han gör blir oftast fel och det är inte många rätt i hans tillvaro. Men man kan inte heller bara beskylla honom, han är gammal som grusgångarnas förfader och han har mycket att tolka. Han måste ju förstå alla, hur de tänker och menar i sina böner. Allt är inte klarspråk. Som min konversation med P.
”Ska vi äta falukorv i ugn idag”
”Ja det går bra”
Timmen senare antar jag att det är vad vi ska laga men
”Nej men, inte ugnsbakad, det gillar inte jag”
”Nähä???! Men jag sa ju…”
”Jaha jag fattade inte att det var sån”
Såklart. Jag uttryckte mig dåligt. Skulle givetvis förklarat att det skulle vara en ugnsbakad falukorv i ugnen, så man inte tror jag menade en rå korv stoppad med strumpvadd.
Iallafall- lev livet säger dom. Tveka inte så mycket och gör sånt du mår bra av- jo tack det är lättare sagt än gjort!
Bry dig om andra men gör besluten efter egen känsla fast utan att såra någon men en del broar måste brännas men akta dig för troll och blåbär..