Valborg ensammen med svensk cider

Happy valborg allihopa. Levererar Lund ? Jag mår skit och förtröstar mig I cider påhittad potatiskaka, fisk och westlifes greatest sorgligaste hits. Söker sommarjobb, gråter och förtröstar mig i tanken att kanske nån bryr sig om mig.

Ex. Min roomie. När jag kom hem och grät å gnällde för jag var hungrig ställde han sig å gjorde bananpannkakor å mango t mig. Hur gulligt ? Sen kramade han mig och sa några kloka ord så som ”klocka klocka spolarvätska” och klappade på mig. Liksom igår, utan ett ord kom han in, ställde en kopp te på min byrå och när bitchen I mig säger ”fuck take your cup out of my room please” svarar han
”But I made it for you” och så sträcker han fram en kaka. Sen går han. Det är hans sätt att bry sig tror jag.

Han försöker iallafall. Det gör inte jag.
Jag sörjer. Det går man göra eller hur ? PS.  Min röst passar bra i sångerna, audition nästa?

Hemmasnickrade naglar åsså.

Till Marie och Thomas

Det här med bonusfäräldrar. I min familj finns det två. En Thomas och en Marie. Man kan tro att de bara är viktiga och att ämnet bara är skört när man är barn. Fel. Det är en viktig komponent livet ut.  Om man tillåter blir det bonus. Jag har en mamma och en pappa och två bonusfäräldrar. För mig betyder de otroligt mycket och har en stor plats i mitt liv och vet ni vad det bästa är? De kompletterar Mina biologiska alldeles ypperligt.

Marie – du kom in som en frisk vårvind i pappas liv och därmed även vårt liv. Vi har haft hårda dispyter men det som inte dödar…det gjorde oss närmare tror jag. Du en fantastisk kvinna som jag ser upp till då du förstår mig. Jag kan dela hemligheter med dig och jag blev så stolt när du ringde mig och ville ha stöd också. Du bakar världens godaste bröd och du skrattar så smittsamt. Du förstår mig och dina kramar är en trygghet utöver det vanliga. Jag älskar dig!

Thomas – en stor fjant vilken jag också haft hårda bråk och argumentationer med. Ändå har han stått ut och älskat mig för den jag är i snart 15 år. Med dig blir ingen diskussion tråkig och alla djupa samtal vi haft har fått mig att växa. Jag vet att jag utan tvekan kan säga att du alltid kommer att finnas vid min sida och stötta mig vad jag än väljer för väg i livet. Du är klok och rättvis och väldigt egen. Men du är min bonus och jag älskar dig!

Ni är bäst, min familj är bäst!

Utsikten

Helt okej promenad till mötena idag
Hur ser er utsikt ut?

Det äckligt ärliga.

Det verkar inte spela någon roll hur många tragiska historier du kommer över under ett nattpass med London street rescue. Jag slutar aldrig må dåligt och känna för dessa personer. Och det värsta, kanske mest egoistiska i det hela är att även om mina problem bara blir mindre och obetydliga i jämförelse ju större perspektiv de sätts i så är jag nere igen.  Inte helt men en bra bit på väg.
Jag orkar inte tänka, inte fundera, inte vara ensam. Inatt är en tuff natt och jag är bara ärlig med er.
”Lek inte med andras känslor utan att fråga,inte med deras bilar eller lego för den delen heller” så sa mamma.

Det stämmer och just nu känner jag bara skuld och skam. Jag är ett svin på rutin. Om ni bara visste. Inatt är jag ingenting förutom en skam. Inatt står jag inte högt i kurs och jag finner ingenting att se upp till hos mig själv.

Käre gode gud I himlen helgat varde ditt namn, inte mitt. De gåvor du gett mig idag ge dem till någon annan och fräls dem ifrån ondo.
Tack för allt jag har och förlåt mig mina skulder. Låt mig vakna gladare I morgon. Så som jag önskar de mig skyldig så och att göra. Inled mig inte I frestelse utan skänk mig och mina nästa ro. Tillbedja vår gud osv osv. ..go United…eller nåt. Amen.
PS.  Låt mig förevigt få bli mina barns gudmor..vad som än händer med den andra halvan av ansvaret. De betyder mycket det vet du Gud.

TBO-en klassiker att dela med sig av fast en vecka för sent

Dålig humor och slampiga kläder

17 juli, 201329 april, 2015 ~ lilliskarlsson ~ Redigera

I godan ro sitter vi och avnjuter en god grillmiddag hemma hos pappa och Marie. God ro, när stadsfesten kom på tal och Malin påminner om att jag kallat henne för slampa när hon berättade i ett sms vad hon hade på sig.

Ja, det kan låta elakt som fan men med så mycket glimt i ögonen att man kunde tro att jag var en Smurf och hon tog inte illa vid sig utan svarade typ tönt och tänkte ” det är min syster det” och så uppgraderade hon mig ett steg i syskonskaran. (SANT)..Nåväl skit i det. Det roligaste kommer när pappa lägger sig i;
(JAG)- ja men Malin..det är ju slampigt eller hur pappa?
(Pappa) – mjaa, alltså ja..va..
(Malin) – meh! Pappa! Vafan! så du tycker att jag är slampig?!!
– (nervös pappa) nej hehehe….nej inte så..eller..jamen du har ju alltid så små kläder på dig.
– ja men vadå små? Så du tycker inte jag är fin? Att jag är slampig?
(Bra nervös pappa)-jaaaa..ell…
– ja?! JA!? Vad svarar du ja på?
-( sjukt nervös pappa) nej jag menar såklart nej..nej..(försöker rädda situationen med).. Vet du Linnèa , haha ja vet du hon,.. hon hade en klänning häromdagen som liknade en virkad duk! Haha ja precis som vårt mormorsöverkast! Gå in och kolla!! Ja Malin..kolla!

Älskade pappa så underbart klantig och råärlig i sin åsikt. Med kärlek sagt i allt såklart!
Och nej, ingen blev skadad under inspelningen. Alla skrattade däremot väldigt mycket. Lite som när pappa även en gång i våras sa

” Malin ska du ha shorts på dig? Men du..ja herregud det är farligt det där! Så lite kläder! Du kan få knäskålsinflammation vettu!”. Underbart!!

Bjuder på smset här och det läses på egen risk! Bjuder även på andra förirrade sms om hur otroligt svårt det var att hitta varann med en irrhöna till syster.

Malin! Du var kickass snygg i lördags det vet du! Älskar dig mest!

Finns det svenskt kaffe på hotellet ?

Det må Se lite ut för världen och för er jävla lyxsovare som kan lägga er om kvällen å veta vad som väntar på morgonen, ni kanske inte ser den stora kärleken i bilden men kolla igen.
Om jag Inte älskade sanne och hennes stora underbara familj extremt mycket innan så gör jag det ännu mer extremt nu!
Här åker dem på semester till London och Sannes fina mamma väljer att för min skull släpa med en kaffebryggare två paket RIKTIGT kaffe sorten vi drack i deras kök under gymnasietiden och filter.  I morse fick jag smaka min första kopp äkta kaffe och fy fan säger jag! Den känslan går inte att beskriva. Man vill skratta och dansa samtidigt som man dricker kaffet (men det går inte för då spiller man )
Himmelska kopp! TACK Christel! Tack!!

Fcuk this

Lite roligare för kalendern tänkte jag. 

Tips på vägen ”snart vänder det”

”Perfection is not only about dicipline it’s also to loose control” – black swan

Vet ni, som den gamla tant jag är och alltid varit vill jag bara ge er ett litet råd och tips på vägen. Jag säger inte att jag alltid lever upp till detta men jag försöker och med åldern blir det lättare och lättare och det jag vill säga är enkelt:
”Shake it off ”.
Enkelt va? Inte direkt men det jag vill garantera er är att saker blir enklare att hantera med tiden. När ett större perspektiv infinner sig inser man snart att problemen inte är så svåra att lösa, kanske  inte situationen så allvarlig som du trott eller var allt bara ett missförstånd?
Tid läker långt ifrån alla sår men den ger dig utrymme att förstå eller acceptera eller ibland glömma.
Tiden ger dig rum att fundera, smälta och analysera.

Och visst är jag medveten om att en del saker är svårare än så, men tid. Jag sa aldrig hur länge du måste vänta men någon gång vänder det, precis som årstiderna, (eller hur Persa? )

Avslut och den stora ångesten att vara ensam

”Låter som en sång du hört förut. Den går på repeat tar aldrig Slut. Fulla glas och tomma löften du är värd så mycket mer
Du kan smälta isar när du ler.”

Det tycks inte spela någon roll hur ledsamt eller olyckligt en situation är och hur du innerst inne vet att du kan nå högre hoppa längre och le större, ett farväl är alltid jobbigt.
Jag hatar avslut. Vanemänniska tot och det gör ont att säga Hejdå.

”Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig”

Musiken talar till mig och läker det yttersta av skärsåren. Hur vet man att man blir lyckligare ensam eller att man valt rätt? Det vet man inte förrän efteråt. Är det rätt eller bara girigt att sträva efter mer ?

Jag och mister P går skilda vägar det svider och gör ont. Det har det gjort tidigare också. Att lämna db var knappast enkelt och hur länge någonting varat spelar ingen roll för det onda sitter ändå där och gnager sig in i hjärtat. Kan mitt bli helt igen?

Ska vi älska mig själv lite mer nu, är det dags att stå helt på egen hand nu och möta våren med att vara kär i sig själv och inse att jag också duger? Jag tappade nyss all tro på mig själv… jag behöver nog hjälp att hitta den idag.

Avslutar storstilat

Det går nog inte att avsluta en helg på ett så mycket bättre sätt än igår. Jag sov ut, mötte upp världens bästa extrafamilj och tog söndagen med storm ala Londonstyle då vi åt gott drack gott och sedan avslutade stort med musikal. Ni som har chansen – gå och se Thriller! Vilken jävla grym show alltså och så otroligt bra sångare dansare och look a likes! Att sedan få spendera denna söndag med Sanne och Tilde och deras familj är iofs lyx bara det och jag log hela vägen hem.
På tal om det…
Tänkte berätta om saknad senare och om hur det känns att bli lämnad och att lämna någon eller något..