Godmorgon!

Godmorgon hela världen! Jag är på hemligt äventyr och leker speciell. Ni  får veta sen ok? Först! Pannkaksfrukost!!

Funderar igen

Funderar på det här fenomenet internet. Flugan som alla nu är beroende av för att överhuvudtaget fungera. Jag funderar på det här med sociala medier och vad de bidrar till.
Här sitter jag i centrala London med mitt vin och bloggar.  Åtta timmar före i tiden sitter Elin och Jenny och har precis pratat och rått om gatubarn I Manila. I förrgår natt försökte jag allt vad jag kunde att få med uteliggare till ett hostel. Allt för att hjälpa lite iallafall. Säkra dem från gatorna.
Samtidigt som detta sker diskuteras det vilt på Facebook om färgen på en klänning.  Det ger lite perspektiv på saker och ting.  Vad är viktigt och vad är inte och varför diskuteras saker? Bekräftelsen i likes  och att få en skön kommentar på sin Selfie.  Jag tror jag håller på att utvecklas. Samtidigt vet jag att även om jag har perspektivet med mig i bagaget hem sen, kommer jag av tristess och osäkerhet lägga ut otaliga Selfies i hopp om att någon ska se och bekräfta mig.
Är det inte konstigt så säg?

Möte om möten med människor som möts

Okej. Uppdatering. 
Igår jobbade jag 9-9. Jävlar I havet lille Mozart vad trött jag var. Först nattpass  sen sova 4 timmar och upp igen. Tröttsamt MEN kul,Iallafall kvällskursen. Jag träffade mina danska väninnor igen och nu bestämde vi att vi skulle ses snart igen.
Hur som haver, kursen igår var i att arbeta säkert för dig själv och för de du möter på nätterna. Detta utbildades vi i genom att spela teater. Det var SÅ KUL! Vi hade en professionell skådespelare som agerade uteliggare och så fick vi två och två agera support workers. Rummet släcktes ner och vi fick varsin batch och ficklampa och därefter var det bara att agera.
Jag lärde mig massor och bland annat att vi har ett kodord ” let’s have a look at the red folder”. Det betyder typ RUN FORRREST RUN!!! fallifall  man hamnar i en läskig situation och personen man möter blir aggressiv eller har vapen å så.
Jag var hemma och utmattad runt 22 och började fixa med lite saker. Bland annat utförde jag ett språktest  för mitt stipendium vilket jag förövrigt har fått beviljat! det är ganska häftigt tycker jag.

Idag satt jag på ytterligare ett möte/kurd hela FM angående psykoser. Väldigt intressant och för första gången på en månad fick jag bryggkaffe! ! Halleluja moment. Har man levt på pulverkaffe ala  husvagnsstyle var detta eb fröjd. ntressanta diskussioner indeed men så finns det alltid den där lilla räven som gärna vill berätta hur bra hen  är på sitt arbetsområde  och att hens värderingar är att ta efter inom ytterligare områden..känner ni igen hen?  och när hen väl har fått ordet…går det inte att få tyst på hen. Förövrigt ett irriterande beteende här i staterna. Avbryter någon en annan så slutar inte den prata utan de fortsätter prata båda två. Man väntar alltså varken på sin tur eller ber den andra hålla tyst. Men hälsa och fråga hur man mår stup i oläget  det gör man. Kultur när den är som bäst.
Jag var även den enda som hade koll på anknytningsteorin  och fick på knagglig  svengelska förklara Bowlbys teori för resterande mötesrävar.
”You know bowlbys theory. It’s about attachment and you know when you hug your kids a lot and see them for who they are and not rejäkta dom from the omgivning.”
Bra där.  Hepp. Dags å ta tag i dagen det är mycket att göra och jag somnar ståendes  snart.

Vafals?  Dricker hon diet coke? ? Det hon hatar mest i hela världen efter världskrig och lacknafta? Jaoo det gör hon. För sockret här smakar inte som i Sverige så den här colan e så god!

-Pommes  å plusmeny  på det?
De` vet du.

Hoppsan Kerstin, borde vi inte sova nu?

”Sov på min arm! Natten gömmer under sin vinge din blossande kind”
Eller inte. Jag är klarvaken mister Taube och inte har jag någon arm att vila på Heller.  Dödstrött och fundersam. Moment 22. För trött för att fungera korrekt men för fundersam för att kunna somna.

Om man är stark måste man vara snäll. Okej Bamse men vet du? Om man är snäll måste man vara stark också. Psykiskt.
Och vet du vad farbror båtsman eller vad du nu heter. Man kan inte simma med kläderna på. Det är som att fuska eller att göra nånting halvhjärtat. ”Hallå du simmar med kläderna på” äter kakan fast du sparar den. Förstår ni?
Orättvist är det väl ändå också att lillebror fick fem köttbullar och den här Karlsson på taket inte fick nån alls. Hon fick däremot en extra timme att fundera på. Orättvist va? Tänk på det nästa gång ni inte kan sova.  Jag har en timme extra att inte kunna sova på.  Sådeså!
Förresten en gång till så fick jag b+ på mitt engelskatest  idag. Pillutta er mina flatmates. Flatvänner eller lägenhetsmates.

Å nej, inte kunde de stava rätt den här gången Heller.  Bättre lycka nästa gång!

Lost in translation

Det finns inte obegränsat med toaletter överallt i London det är utrymmen som företag försöker kränga sk. ”To let”
Note to self: läs inte så satans fort.

Don’t bang me tonight har inte samma betydelse som i Sverige.  ”Don’t bail” är korrekt. 
Note to self: skärp dig med din svengelska.

”Hello hello we should book  om your tajm  här at the office when you are lajdig again”
Note to self: …..

”Men hello mister sir you have any cocks to sell”
Note to self: men för fan linnea…

Behöver ett paraply. Det rätta är inte att fråga efter ett borrowbrain.
(Nej det var inte jag som droppade den fantastiska quoten det var faktiskt pappa. Underbart förövrigt)

Glömmer väl inte Heller?

Glömt men inte förgömt! 

Cocktail evening med fina Tove!

Svettiga äckliga kilometer

Nattens arbetsområde.  Sjukt många besvikna gunners i det området vill jag säga. Sjukt besvikna. Och sjukt besviken var även jag då jag insåg att vi inte alls ska se arsenal – United i april utan Chelsea – United. Nåväl.

Och som vanligt vill jag ha allt jag inte kan få men försöker tills det går att nå. Idag var mitt behov en fläta på sidan. Efter många om och men och 411 klämmor lyckades jag! Sniggt?  Nä men den e där.

Fick förövrigt en så fin komplimang igår också. Att jag såg extra fin ut och vet ni vad hemligheten bakom det var? Jag had inget smink!!! Naturell skönhet? Alla tycker vi ju olika men visst var det kul att höra? Håller på med en liten samling till er också. Den heter lost in translation och ni förstår säkert vad som komma skall. puss från ett regnigt London!

Mer kramar åt folket!

Raindrops keeps falling on my head. Inte direkt ovanligt här i London. Mac n cheese beefstyle  och lite svensk film samtidigt som jag försöker att koppla av inför ännu en natt på gatorna.
Jag kan inte riktigt förstå att jag redan har befunnit mig i the UK I en månad. Det är galet vad tiden springer iväg och då ska ni veta att jag har en timme mer än er där hemma i Sverige! Fattar ni hur jäääla skitfort tiden går då? Exakt. ”Jag tycker att det fattas nånting här, det fattas en kram” – Håkan i Kopps.

En kram hade suttit fint. Fin hy hade suttit ännu bättre på den här damen men man kan inte få allt. Varken längd bredd eller hy är i passande format men jag är ju glad och trevlig iallafall.  Lugn som en ko. Lär mig att skaka av verklighetens ondska. Har jag sagt att jag aldrig vill härifrån?inte för att jag inte saknar fväjre  å alla fvänner  å så nej mer för att jag lär mig så otroligt mycket om mig själv hela tiden. Handskas med saker på ett annat sätt. Ser saker ur ett annat perspektiv.

Jag hade en gång…

Jag hade en gång en båt med ruff å stuff å råååååg! Helt uppåt väggarna och våren har tagit över mina känslor.  Det spritter  i kroppen och jag går och ler okontrollerat åt folk vilket verkar störa många av de jag möter.  Gör mig ingenting!
En lång dag bestående av utbildning i ett datasystem  som organisationen använder sig av för att göra upp planer mål och risker för våra klienter. Alltså utbildningen infann sig ju inte INUTI ett datasystem, Utbildningen var i att hantera systemet.
  Därefter möte hela em med en fantastisk kvinna.  Ja herregud trodde man att min syster på vin pratar mycket eller om man funderar på min vän dbs  vän Patrik pratar mycket så är det ingenting!  Herregud jag kunde knappt hålla mig för skratt och inte fick vi något gjort Heller för hon hade så mycket annat att berätta om. Kul var set och energi gav hon mig.
Kvällen då? Vad sägs om mat vin och gott sällskap,?

Här får ni en massa spännande bilder på ingen mindre än en glad fjant!
Jag hade en gång en båååååt med segel å skuff å pruff!!
.

Allsvensk vår

Jag saknar allsvenskan! Sån härlig vårkänsla  att få gå på match i den kalla vårsolen med sina bästa vänner. Man tror det är lagom varmt ute för att skippa jackan men icke så i pausen värmer du dig med kaffe som kallnar snabbare än du hinner dricka upp och du klappar å drar händerna
mot låren. När vi är 7 minuter in i andra halvlek börjar solen gå ner bakom ståplats och det blir kallt på riktigt. Man traskar hem lite småfrusen och bakis så man beställer en pizza på vägen hem och myser ner sig i soffan. 
Fan, idag saknar jag det. .

”Jag kan gö så mycke”

Jag ska bara berätta också att en sak. Man kan om man vill.  Allt handlar bara om tro och vilja. Jag är ett levande exempel på det. Jag föddes inte modig. Knappast Heller vettig. Jag har inte varit den som tagit chanser i livet. Jag har varit nöjd. Trygghet har varit den viktigaste faktorn för mig och bekräftelsebehovet är stort. ( ja så här låter det när man har läst på sicionpmprogrammet  2 år. Man analyserar sönder sig själv ner på Micronivå, sen microvärmer  man popcorn och funderar på om det ens är möjligt med självhjälp genom detta eviga tänkande)
Jag hade min väg klar för mig när jag var 21.
Jag hade precis blivit lite husägare och jag skulle snart ha barn och förlova mig.  Icke.

Jag hade min fasta anställning och tjänade bra. Där skulle jag vara. Icke.
Mina drömmar däremot var att göra nåt annat men jag var för feg. Vågade inte släppa bassängkanten  och ta mitt första simtag ut i det djupa kalla vattnet.  Precis som på simskolan -93.
Jag vet inte men jag tror att vändningen kom med uppsägningen. Min chef drog undan mattan under mig och jag föll. Det gjorde så jävla ont. Men med perspektiv så tog det ju inte lång tid innan jag reste mig. Egentligen, även om känslan då var att allt tog 100 år och det var väldigt synd om mig.
Jag tog tag i mitt liv och mina drömmar och började studera. Först matte för att ha behörighet.  Högskoleprov  och plötsligt stod jag där På Lunds universitet och skakade av nervositet.  Nu 2 år senare sitter jag på en dubbeldäckare på väg till min praktik. Ensam i London.  Vem trodde det om mig?  Helt ärligt? Inte jag iallafall. Tror att jag får börja lita mer på mig själv
”Jag kan gö så myckä”. Tydligen. Är det Max min chef jag ska tacka alltså? Ja ett tack mer eller mindre skadar ju aldrig. Tack Max för sparken i rätt riktning.

Sen att jag inte hittar varken hem eller till jobbet ännu är ju en annan sak.  Det är lite som roulette.  Man blundar hoppar på en buss och hoppas att den går åt rätt håll iallafall. 

A Just det! Heja Leksand! !